Friday, July 25, 2008

Terreno - Svensk vingård i Chianti i Italienska Toskana

Ciao Svezia!

Chianti klingar nog bekant i de flestas öron och efter att ha talat med diverse svenskar vill jag bara klargöra att det heter [Kianti] och inte [Schianti] som man hör alltför ofta - en gång är alltför ofta. Chianti är en stor region i Toskana och precis som på många andra ställen i Italien finns det ett ursprungsdistrikt, eller kärna, där vinerna får använda sig av attributet Classico, samt ett större område där de får nöja sig med bara Chianti. Området är otroligt vackert och även om det finns många små söta byar och oändliga toskanska landskap att se i Chianti är det vinet som satt det på kartan.

För att kallas Chianti måste vinet vara tillverkat på minst 80% Sangiovese men ofta blandas det med mindre delar av till exempel Canaiolo, Colorino, Malvasia Bianca, Merlot eller Cabernet Sauvignon. Canaiolo och Colorino är lokala druvor som mer eller mindre enkom används för att blanda i Sangiovesebaserade viner. Vanligtvis lagras Chianti på 4-7 månader på ekfat men om det legat minst 24 månader på fat och ytterligare tre på flaska får det kallas Riserva, om det samtidigt har en alkoholhalt på minst 12,5%. Generellt har en Chianti Riserva en komplexare struktur som inte på samma dag går att jämföra med en vanlig Chianti. Generellt är också riservorna ordentligt lagringsdugliga.

Sangiovese har jag ägnat mycket uppmärksamhet åt de senaste veckorna och jag nöjer mig med att nämna dess generella karaktärsdrag. Den ger oftast viner med kraftiga tanniner, ordentlig syra och markerade lite bittra körsbärsaromer som ibland har ordentligt örtiga inslag.

I den pittoreska Toskanska byn Greve in Chianti ligger den sedan 20 år svenskägda vingården Terreno. Igår besökte jag vingården för att se mig omkring och prova produkterna av deras tillverkning. Gården ligger mycket vackert belägen på ett berg omkring tre kilometer från Greve och jag kan rekommendera den som har vägarna förbi att göra ett stopp. Johan från Sverige som jobbat på gården i nästan ett år mötte mig och visade mig runt på den typiska vingården, där det för större grupper också serveras måltider. Birgitta och Björn Ruhne förverkligade det som för många är en dröm - att driva vingård. Med följande ord från den tidigare ägaren omfamnade de vinodlarlivet med öppna armar:

”Jag har räknat på hur mycket vin ni behöver. Vad jag kan se så är ni sex personer i familjen, det betyder att ni behöver 5000 liter vin för eget bruk under ert första år.”

Med många fester och glada besökare från Sverige lär de 5000 litrerna ha gått åt men om det gått åt lika mycket vin varje år sedan dess lämnar jag åt dig att fråga.

Terreno säljer ungefär 75% av sitt vin till Systembolaget och de flesta av deras viner finns representerade, det vita vinet Bianco di Fresse I.G.T 2007 gör det inte men får några rader. Det är gjort på Trebbiano och Malvasia och är inget stort vin men smakade riktigt gott och svalkande efter min lilla bergsbestigning. En diskret doft av päron och fortfarande hård nektarin föregick en syrlig smak av lime och en liten bitterhet som påminner om päronskal.

Terreno Chianti Classico DOCG 2006 är ett klarrött typiskt ungt chiantivin med ungdomlig körsbärsfruktig, lite örtig doft med fatmärkning. Smaken är medelfyllig och lite sträv med dominerande körsbärstoner, enkel och ren stil. 5,0 poäng.

Terreno Chianti Classico Riserva DOCG 2003 har en mörk röd färg med antydan till blå ton. Doften skriker Chianti med stor körsbärsintensiv doft med inslag av fat och faktiskt en lite sötare ton som påminner om russin. I munnen är det strävt i typisk stil med god körsbärsfrukt, en balanserad fatmärkning och en bittersur avslutning som närmast påminner om lingon. 6,0 poäng.

Terreno Chianti Classico Riserva Lignanello DOCG 1999 är min favorit och producentens topp-Chianti som bara görs vid bra årgångar. Det har en mörkt röd färg med antydan till mogen kant. Vinet är moget till doften med inslag av läder och mull och Italienskt slakteri. Där finns också toner som drar åt fikon, russin och tobak. Smaken är stor och fyllig med ordentliga tanniner och balanserad syra, mogen fruktsmak av moreller och björnbär. 8,0 poäng.

Momento Massimo IGT 2003 - Det perfekta ögonblicket - är Terrenos Super Tuscan är gjort på ungefär 40% Merlot, 40% Cabernet Sauvignon och 20% Sangiovese. Det har vilat 24 månader på nya franska 225-liters ekfat, som brukar benämnas barrique, och ytterligare 24 månader på flaska. Färgen är mörkt blåröd och doften av mörkfrukt som blåbär och svartvinbär är mest påtaglig även om det finns små toner av choklad. Vinet är strävt med mörk frukt, dominerat av svarta vinbär, viol och choklad. Vinet finns inte på Systembolaget men väl på Terrenos vinotek på Scheelegatan i Stockholm. Har du en flaska så skulle jag låta den ligga något år till och producenten menar att den borde toppa efter 7-11 år. 7,5 poäng ger jag vinet.

Även Terreno Grappa finns på systembolaget och är faktiskt att rekommendera som en bra ”nybörjar-grappa”. Grappa är ett destillat som görs av resterna vid vintillverkning, som i Italien kallas vinacce [vin-atje], och från dålig till bra grappa tenderar det att skilja hiskeliga mängder kvalitet. Dålig grappa är i mina ögon knappt märkbart bättre än aceton, och en bra grappa kan ge tillfälle för stor njutning. Den här grappan har lite fet russin och fikonsmak och lämpar sig perfekt till en nattsvart espresso och en bit mörk choklad.

Ta dig nu ikväll ett rejält glas med Chianti-vin köp hem lite torkad skinka och lite god hårdost, företrädelsevis en lagrad pecorino. Intag det sedan med frid vid grillen, till Sommaren är kort eller valfri annan svensk sommarsång och njut av att den svenska sommaren faktiskt är riktigt bra när den väl infinner sig. Balsam Boys sammanfattar det nog bäst i sin sommarplåga Här kommer sommaren:

”Så vi säger ingenting om hur kort den är
och om av vilken märklig opålitlig sort den är
Men nu är det bara så att man bör ta det man kan få
och vill man smaka av det goda får man lov att passa på”

Varma hälsningar och trevlig helg från en som inte behöver oroa sig för en kort sommar i Florens!

//

Lucas

Nämnda drycker:
Följ länken för att komma till Systemblagets infosida:

Bianco di Fresse I.G.T 2007 - Ej tillgängligt på Systembolaget men cirka 65 kr

Terreno Chianti Classico DOCG 2006 - 90 kr [nr. 2373]

Terreno Chianti Classico Riserva DOCG 2003 - 134 kr [nr. 87436] Beställningssortimentet

Terreno Chianti Classico Riserva Lignanello DOCG 1999 - 193 kr [nr. 84788] Beställningsstortimentet

Momento Massimo IGT 2003 - Ej tillgängligt på Systembolaget men cirka 250 kr

Terreno Grappa
- 224 kr [nr. 80302] Beställningssortimentet - 500 ml

Friday, July 18, 2008

Blandad italiensk konfekt

Hej,

Det är inte lätt att bestämma sig för vad man ska skriva om under temat italienskt vin. Det finns så många olika saker som är både spännande och goda att förrådet nästan blir outtömligt. Jag tror att det är en av huvudorsakerna till att jag älskar Italien som vinland. Här finns allt från utmärkta torra mousserande från Franciacorta och Valdobbiadene, söta mousserande i Asti och Bracchetto, lätta vita från Soave och lite tyngre i Pinot Grigio från till exempel Friuli, stora röda från Barolo och Brunello, söta röda från Valpolicella och söta starkviner genom till exempel sicilenska Marsala. Visst finns variationen även i andra stora vinländer men jag tycker alltid att den blir extra påtaglig när man pratar om Italienska viner.

När jag inte kom fram till något specifikt så bestämde jag mig för att skriva om lite blandat som jag kommit över härnere. För det första har jag har hittat en absolut favoritbar i Florens. MoyoVia de’ Benci är klart värd ett besök om du har vägarna förbi. Där brukar jag bli serverad ett vitt vin från Piedemonte som är ganska intressant.

I Piemontes sydostliga delar, ganska precis norr om Genua, ligger den lilla staden och appellationen med samma namn Gavi. Vinregionen har sedan 1998 DOCG-status och har funnits som DOC-region sedan 1974, egentligen utgörs den av 11 byar men Gavi är det stora navet. Där trivs och frodas den inhemska Italienska druvsorten Cortese som mer eller mindre bara återfinns i norra Italien. Vinerna blir nästan genomskinliga med mer eller mindre grönt skimmer, och doften elegant och fräsch. Smaken blir lätt, torr och harmonisk.

Från producenten Claudio Manera kommer Gavi La Battistina 2007. Det är blekt och skirt med en liten blekgul färg. Doften är diskret och välstämd med toner av vit persika, gurka och sparris. Smaken är elegant med aromatiska toner av vit persika, päron och en påtaglig bitterhet. Vinet måste drickas väl kylt för att uppskattas, annars tenderar det att kännas väl blaskigt. Jag ger det 5,5 poäng men det ska kommas ihåg att det här vinet inte kostar mer än kring 6 €, vinerna från mer ambitiösa producenter brukar klassas bland Italiens bästa vita viner.

På systembolaget finns förvånansvärt många viner från den inte så stora regionen. Fyra stycken hittar du i beställningssortimentet. Tyvärr i nuläget inget i ordinarie sortiment, men det kommer nog snart, om modet med perifera druvsorter håller i sig. Det dyraste av de fyra kommer från producenten La Scolca och kan inte förväntas vara annat än av mycket bra kvalitet. La Scalca har producerat italienska vitviner i världsklass under en lång tid och dennes La Scolca Gavi dei Gavi är något av ett flaggskepp. Det lär vara det enda italienska vita vin som finns på Orentexpressens vinlista och det serveras ofta på filmpremiärer och vid andra mycket exklusiva tillställningar.

De andra tre kostar en liten bit över hundralappen och det ena är La Scolcas andravin från regionen. Även detta bör med vinmakerens skicklighet hålla tillfredställande klass. La Raja Gavi Pisé 2007 är spännande och kommer från den helt biodynamiske producenten La Raja. Vinet är ekocertifierat av bland annat den internationella standarden Demeter.

Från norra Italien och Piemonte tänkte jag mellanlanda här i Toskana för att sedan förflytta mig ända ner till Sicilien. Bildligt talat vill säga – fysiskt har jag inga planer på att lämna Toskana som är helt underbart.

Förra veckan kunde du läsa om Vino Nobile di Montepulciano gjort på druvan Sangiovese. Sangiovese utgör dom sagt basen i de flesta röda viner från Toskana och bland annat i Morrelino di Scansano. Scansano är en liten by i södra Toskana några mil sydost om Grossetto och Morrelino är det ortslokala namnet för Sangiovese. Minst 85 procent Sangiovese måste det vara för att få klassas som Morellino di Scansano, som från och med årgång 2007 också de har DOCG-status. Till skillnad från många Toskanska viner är de från Scansano bara fatlagrade för en kort tid, om ens det, och finns på marknaden redan sju eller åtta månader efter skörd. Avsaknaden av fatlagring gör dem fräscha men också ganska kortlivade och de bör drickas inom ett eller några år.

Morellino di Scansano 2007 från kooperativet Vignaioli del Morellino di Scansano är ett klart rödlila ungt och trevligt vin med tydlig fatdoft och inslag av läder och druvtypiska körsbärstoner. Efter lite luft visar det också upp lite fruktigare jordgubbstoner. Det är omedelbart fruktigt och fylligt i munnen men blir inte syltigt. Tydlig och druvtypisk sangiovesekaraktär med märkbar, men för druvan låg, stramhet. Vinet är gott men okomplicerat, 5,5 poäng.

På systembolaget finns ett flertal Morrelino di Scansano i olika prisklasser. Mitt råd är att du väljer en prisklass som passar dig och provar dig fram till vad du gillar. Jag har just nu vare sig bu eller bä att säga om producenterna.

Sist men inte minst tänkte jag som sagt nämna lite om ett Sicilanskt vin, som faktiskt inte ens kommer från Sicilien. Det låter lite märkligt men den lilla ön Pentelleria hör till Sicilien men ligger egentligen närmare Afrika än både Sicilien och det Italienska fastlandet. I värmen trivs den sockersöta druvan Muscat d’Alexandria eller Zibobbo som den lokalt kallas. Huvudsakligen odlas druvan idag världen över för att göra russin, men på sina håll används den också till att göra söta viner. Den trivs i värmen och härstammar från Egypten där redan de gamla Egyptierna tros ha kultiverat druvan för vinframställning.

I slutet av 1800-talet blev vinerna från Pantelleria kända på Sicilien och det tog inte lång tid innan de började uppskattas på fler håll runt om i Europa. När det Italienska apellationssystemet skapades var Passito di Pantelleria den tredje regionen att få DOC-status, något som tydligt markerar deras betydelse. I Sverige finns två alternativ tillgängliga men det är inte gratis. Det ena kommer från en uppskattad välrenommerad producent som heter Donnafattuga och vinet heter Ben Ryé Passito di Pantelleria 2006. 2006 lär ha varit en bra årgång som lämpar sig väl för lagring några år men kostar nästan 300 kr för en halvflaska.

Den andra möjligheten är att köpa en hel låda med 12 stycken halvlitersflaskor för totalt 1200 kr. De kommer från Carlo Pellegrino och är från 2002. Jag har inte lyckats hitta årgång 2002 här men väl 2007. Det är ljust kopparfärgat med en aningen spritig doft som omedelbart är lite unken. Ganska snart vänjer man sig vid den och den känns riktigt trevlig, tydlig doft av ej oxiderade torkade aprikoser, äpple och nypon. Märkbart blommigt i aningen annorlunda stil. Smaken är mycket söt med framträdande alkoholtoner. Där finns inslag av höstäpplen, nypon, rönnbär och torkade aprikoser. En viss bitter nötighet gör smaken intressant. 6,5 poäng får vinet som är skojigt och annorlunda att dricka.

Nu börjar det bli sent och för mig hägrar en aperitivo på Moyo. Mitt tips, om att blanda dig en Spritz, står kvar från förra veckan men sätt underbara Rolling Stones låten Dead Flowers i skivspelaren och njut av att det är semester, eller i alla fall helg!

Trevlig Helg!

//

Lucas

Nämnda drycker:
Följ länken för att komma till Systemblagets infosida:

Gavi La Battistina 2007 - Ej tilgängligt i Sverige men ca: 80 kr

La Scolca Gavi dei Gavi 2006 -
268 kr [nr. 82792] Beställningssortimentet

La Scolca Gavi 2007 - 115 kr [nr. 82728] Beställningssortimentet

Morellino di Scansano 2007 Vignaioli del Morellino di Scansano - Ej tillgängligt i Sverige men ca 80 kr

Pantelleria passito liquoroso 2002
- 1200 kr [nr. 81793] Beställningssortimentet - 12 flaskor a 500 ml

Ben Ryé Passito di Pantelleria 2006 - 269kr [nr. 86883]Beställningssortimentet - 375 ml

Friday, July 11, 2008

Nobelt vin från italienska Montepulciano till svensk sommar

Hallå och trevlig helg på er igen!

Nu har jag haft dålig koll på vad ni har haft för väder hemma i Sverige men av vad jag förstått har det varit lite spridda skurar, bokstavligt och bildligt talat. I regn är det kanske inte jättekul men för mig är svensk sommar synonymt med grillkvällar med massor av myggor. Till en sådan tillställning bör man därför medhava två tillbehör: heltäckande kläder och gott vin. Kläderna får ni välja själva men jag tänkte försöka ha ett finger med i spelet vad det gäller valet av vin.

De allra flesta tror jag väljer att lägga en köttbit på grillen, även om det finns otaliga alternativ, vilka jag själv till och med ibland föredrar. Köttbiten är i alla fall enkel och okomplicerad, vare sig man väljer att lägga den i egen marinad eller köper den färdigmarinerad. För den som väljer ett vegetariskt alternativ så går det, dryckesmässigt, ofta bra att göra ett spett av tillexempel champinjoner, lök, squash och tomat och lägga det i den marinad som man annars skulle ha lagt köttet. Jag väljer nästan ovillkorligen lamm när jag ska grilla men till följande vin går även nöt utmärkt.

Som tillbehör till det man lagt på grillen är jag svag för vitlöksbröd och en potatissallad på färskpotatis, sockerärtor, salladslök, tomat och vinägrett. Till kraftigare röda viner kan dock en klassiskt krämig potatissallad vara att föredra. Den som orkar gör givetvis en härlig krämig potatisgratäng med mycket vitlök istället, men en grillkväll ska inte behöva vara komplicerad.

Här i Toskana, där jag för tillfället befinner mig, är det den röda druvan Sangioviese som är druvan framför andra. Antalet olika appellationer och viner som domineras av druvan är stort och förhoppningsvis plingar det bekant någonstans när jag säger Chianti, Brunello di Montalcino, Morellino di Scansano eller Vino Nobile di Montepulciano. Hur som helst tänkte jag koncentrera mig lite på den sistnämnda. Det är inte alltför länge sedan jag skrev om sådana viner men jag tycker det finns anledning att göra det igen. Distriktet tycks nämligen vara i en uppåtgående trendkurva och än så länge går det att göra bra köp till överkomliga priser.

En sak som först och främst måste göras tydlig är att Montepulciano är en liten by i Toskana som inte har någonting att göra med druvsorten Montepulciano som återfinns i den italienska reionen Abruzzo. Viner som har Montepulciano d’Abruzzo skrivet på etiketten är alltså någonting helt annat.

På lokalpatriotiskt typiskt italienskt vis är det många lokala producenter som tycker att Vino Nobile di Montepulciano hamnat i skuggan av de mycket omskrivna vinerna från Brunello di Montalcino som produceras inte långt därifrån. Kanske ligger det någonting i det kanske inte; hur som helst råder det inga tvivel om att det finns kvalitet även i Montepulciano.

Druvan är internationellt och nationellt känd som Sangiovese men många italienska vinregioner har egna namn på de lokala druvorna. Likaså går Sangiovese lokalt under namnet Prugnolo (eller Prugnolo Gentile). Tillsammans med Prugnolo blandas också små kvantiteter av de lokala druvorna Caniolo Nero, som bidrar till vinernas ofta mörka färg, samt Mammolo. Vinerna har DOCG-status (läs förra veckans inlägg) och kontrollen av tillverkningen är således hård. Två år på ekfat ska vinerna lagras och tre år för att få klassas som Riserva. På likartade sätt men med kortare lagring och generellt sämre druvkvalitet görs också viner under namnet Rosso di Montepulciano, ett oftast sämre vin men avsevärt billigare. Det är dock ingenting man ska stirra sig blint på, en bra producents Rosso kan mycket väl vara bättre än en sämres Vino Nobile. Hitta producenter som du litar på och tycker om!

Attributet Nobile är något som Montepulcianos invånare givetvis beaktar med vördnad och stolthet. De menar att det är något som kommer igen hos invånarna och att de alltid har haft en fredlig, välvillig och samarbetsvillig inställning genom historien. Varenda invånare i Montepulciano känner sig nog delaktiga i vinets beryktbarhet och de menar också att vinet är nobelt, för att det till människan bjuder på sin skönhet och sitt djup i varje klunk.

Canneto Vino Nobile di Montepulciano 2004 drack jag häromdagen och det har en djupt röd, opak, närmast svart kropp med begynnande åldrad tegelkant. Doften är omedelbart stor med nästan likörliknande inslag av mogen rödfrukt och körsbär. Där finns en tydlig kryddighet som domineras av nejlikor och kryddpeppar som ackompanjeras av fat, lite läder och mogna fikon. Av doften att döma är det sedan anmärkningsvärt torrt i munnen, kraftigt och med bra syra och fin tanninstruktur. Mogna körsbär, nejlikor, lite blåbär och choklad är det som först träffar smaklökarna tillsammans med nejlikor. Efteråt dröjer sig länge en liten angenäm bitterhet kvar i munnen. Allt som allt ett mycket trevligt vin som jag ger 7,5 poäng.

Fattoria del Cerro Vino Nobile di Montepulciano 2005 är en annan trevlig bekantskap. Med en typisk djupt röd opak och nästan svart kropp, är doften aningen sötfruktig och djup av mogna mörka körsbär, violer och blåbär. Generös fruktig smak med bra struktur i lättuppskattad stil. Mörka körsbär dominerar smaken som har små inslag av riktigt mogna jrdgubbar. en viss bitterhet som påminner om lingon dröjer sig kvar i munnen. 7,0 poäng

Vare sig Canneto eller Fattoria del Cerro finns tyvärr att få tag på i Sverige men i beställningssortimentet finns flera goda alternativ. Jag har tidigare rekommenderat Carpinetos Vino Nobile di Montepulciano Riserva 2001 och gör det gärna igen (Grillning och svensk besvikelse). Välj den eller någon av de andra, jag blir sällan riktigt besviken på Vino Nobile och alla de årgångar som finns representerade på Systembolaget är att betrakta som goda i regionen, med viss reservation för den torra årgången 2003 som resulterade i viss varierad kvalitet.

Ha en riktigt trevlig helg och koppla av med en Spriz! Spriz är en aperitivo från Venetien i nordöstra Italien baserad på företrädelsevis Aperol (vilket tyvärr inte finns i Sverige), men tänkbart också på Campari, och Prosecco (lokalt mousserande vin). Häll en del Aperol/Campari i ett högt glas med mycket is och fyll på med två delar mousserande vin. Garnera med en apelsinskiva och några gröna oliver. Sätt sedan på Ulf Lundells skiva Preskriberade romanser och spåret För din skull.

Med vänliga hälsningar från ett nu lite drägligare temperat Florens!

//

Lucas


Nämnda drycker:
Följ länken för att komma till Systemblagets infosida:

Canneto Vino Nobile di Montepulciano 2004 - Ej tillgängligt i Sverige men ca 150 kr

Fattoria del Cerro Vino Nobile di Montepulciano 2005 - Ej tilgängligt i Sverige men ca: 150 kr

Carpinetos Vino Nobile di Montepulciano Riserva 2001 - 199 kr [nr. 74240] Beställningsstortimentet

Friday, July 4, 2008

Greco di Tufo med mångtusenåriga traditioner

Ciao Svecia!

Qui en firenze e troppo caldo; För varmt! Det är svaret man får när man frågar någon man träffar hur det står till. Bene pero troppo caldo! Med den vinkultur som finns I Italien är det lite av ett mysterium för mig att de envisas med att servera rödvinet rumstempererat. I Australien upplevde jag ofta samma problematik men jag tänkte att det var mot bättre vetande. Här går det inte att skylla på det och när det är nästan kring 35 grader måste vinet kylas en aning...

Nåja, vitt vin serveras tack och lov kallt och det är faktiskt också främst det som man i den här värmen lockas att dricka. En för mig ny bekantskap som jag tänkte dedikera huvuddelen av det här inlägget åt har varit druvan och appellationen med samma namn, Greco di Tufo. Vinet har sedan några år DOCG-status och har vunnit respekt både i och utanför hemlandet.

Tufo ligger i sydvästra Italien i regionen Kampanien. I mineralrika vulkanjordar utefter branta sluttningar frodas druvan som huvudsakligen finns just där, även om den kan hittas på enstaka platser i Norditalien eller Portugal. Precis som namnet antyder så antas den härstamma från Grekland och det finns fynd som pekar på att den har kultiverats i över tvåtusen år. Bland annat en fresk från Pompeii med en text som fritt översatt lyder ungefär: Du är kall som is och inte ens vin av Greco kan värma dig. Av druvan görs framför allt stilla vitt vin men det finns även spumante-varitanter som jag tyvärr än så länge inte träffat på.

DOCG är den högsta appellationsstatusen som finns i Italien och står för Denominazione Origene Controllata Garantita. Det finns 36 antal regioner med DOCG status och för att få det krävs ett regionstypiskt vin med hög kontroll angående druvor, växtplats, lagringstid och vinifikation. En Italiensk vinproducent sade till mig att ett vin med DOCG status är sällan dåligt. Min uppfattning är att det absolut inte måste vara bra men kontrollen är så pass hög att lägstanivån stiger avsevärt. Nyligen har det ventilerats i tidskrifter huruvida flera producenter i en av de mest berömda italienska DOCG-apellationerna, Brunello di Montalcino, fuskat i tillverkningen. 2003 har varit det diskuterade året i fråga och några producenter har valt att omedelbart nedklassa sina Brunello di Montalcino till den lägre statusen Toscana IGT (Identiticazione Geografica Tipica). Till vinerna från Montalcino kommer jag nog dock att återkomma om några veckor så håll till godo.

Ett Greco di Tufo som jag träffat på här nere är 2006 Aminea Greco di Tufo DOCG. Vinet är blekgult och drar åt halmhållet. Det är doftrikt och fruktigt med tydliga inslag av ananas och passionsfrukt. Det är fylligt med en märkbar syra som slår till sent. Första intrycket i munnen är att det är nästan syrafattigt med mycket subtila harmoniska smaker som drar åt exotiska frukter. Nätta inslag av gråpäron tillsammans med toner som för tankarna till Chenin Blanc. Helhetsintrycket är ett harmoniskt vin med lite för lite smak men mycket trevlig doft, 6,0 poäng.

På Systembolaget finns två Greco di Tufo-viner, ett i ordinarie sortimentet och ett i beställningssortimentet. Båda kostar ungefär 150 kronor och båda vinerna brukar konsekvent få höga betyg av berömda vinrecensenter. Mastroberardino Nova Serra Greco di Tufo 2006 fick i år också en av de finaste utmärkelserna viner i Italien kan få, Tre bicchieri, tre glas, av Gambero Rosso. Några flaskor finns kvar på några systembolag - skynda dig!

Italienarna dricker vinet till eleganta fiskrätter eller skaldjur, gärna musslor eller den Kampanska bläckfiskrisotton.

Ha en jättetrevlig helg i sommarvärmen som verkar ha kommit tillbaka till Sverige och lyssna på lite härliga funkiga basgångar av Stevie Wonder i låten I wish, svårslaget!

Svettiga hälsningar från Florens

//

Lucas

Nämnda drycker:
Följ länken för att komma till Systemblagets infosida:

Aminea Greco di Tufo DOCG - Ej tillgängligt på Systembolaget men ca 9 €
Mastroberardino Nova Serra Greco di Tufo 2006 [nr 98382] 149 kr
Greco di Tufo dei Feudi di San Gregorio 2006 [nr 89659] 142 kr beställningssortimentet