Folköl - det kan väl knappast vara något speciellt säger säkert en del. Jag håller inte riktigt med, för det finns riktigt bra folköl, om än inte allt. Framförallt är det några tjeckiska öl som håller riktigt bra klass men jag skulle gärna också efterlysa fler brittiska öl som ofta helt naturligt har tillräckligt låg alkoholhalt. Krušovice Černé är en tjeckisk svart lager som håller riktigt hög nivå och jag har betygsatt den till 8,0 poäng. Det är ett brunsvart öl med en liten men angenäm doft av kaffe, choklad och bränt bröd. Smaken är stor och mycket god, också den med drag åt choklad, kaffe och bränt bröd med fina humletoner. I Tjeckien säljs det här ölet med 3,8% alkohol men det som säljs i Sverige är specialgjort för den svenska marknaden för att passa våra regler. Vad man än gör får man inte blanda ihop den här typen av öl med porter eller stout bara för att den är svart, det finns nämligen bortsett från färgen inga vesäntliga likheter.
Černé betyder svart på tjeckiska och öl av den här typen är egentligen snarare i stil med tysk schwartzbier än det som kallas tjeckisk mörk lager. Tjeckisk ölkultur går många gånger ihop med den sydtyska och det är ofta svårt att precisera exakta skillnader i typer och ursprung. Jag pratar inte ett ord tjeckiska men det räcker med att titta på stavningen för att ge upp på en gång och jag tror att det är därför de tyska benämningarna är aningen populärare, i alla fall utanför Tjeckien. Puritaner skulle här säga att jag har fel, att det visst är skillnad, och jag vet att det är små skillnader men de är väldigt svåra att urskilja idag eftersom att stilerna internationaliserats och att varje märke skiljer sig från andra. Om man ändå ska försöka peka ut någon skillnad kan man säga att de tjeckiska varianterna är lite mindre alkoholstarka och har en aningen mer bitter, bränd ton.
Vill du prova en annan svart tjeckisk svart lager så kan jag rekommendera Primátor Premium Dark som finns på Systembolaget. Det är ett mörkbrunt nästan svart öl med en mycket brödig aningen bränd doft med diskreta inslag av kola. Smaken är stor och fyllig med inslag av viss sötma, toner av syrlig mörk choklad, kaffe och en antydan till rök i eftersmaken. Den har visat sig mycket populärt i Sverige och på Stockholm Beer and Whiskey Festival tog den guld i kategorin mörk lager både 2005 och 2006. Själv ger jag ölet betyget 6,5 poäng. Jag tycker att ölerna av den här typen är strålande matöl, inte alltför beska och dominerande, men ändå med en mycket egen karaktär.
I april lanserades också Primátors Premium Lager i standardsortimentet. I en smidig 33 centilitersflaska och till ett mycket överkomligt pris tror jag att den blir populär på sommarens grillfester. Generellt ska öl inte drickas i direkt i flaska, men på vissa tillställningar är det smidigast och då är 33 centilitersflaskor enda alternativet. Den här är ljust guldgul till färgen och har en ganska diskret doft av humle med inslag av citrus. Där finns också aningen djupare spår av smörkola. Smaken är torr och enkel med ordentlig beska, också den får 6,5 poäng.
Häromdagen tänkte jag besöka relativt nyöppnade Prime Winebar på Östermalmstorg med en god vän. När vi kom fram till dörren insåg vi att det var så fullt av folk att vi troligtvis inte skulle ta oss fram till baren. Visst var det tråkigt för oss att det var fullt, men det gläder mig verkligen att se att en vinbar i Stockholm är så populär och att den förhoppningsvis kan visa vägen för fler liknande projekt. Vi letade oss istället in i Östermalmshallen, som oftast är väldigt trevligt på fredagseftermiddagar. På Tysta Mari har de alltid några bra viner på glas och en liten osttallrik som man kan få till.
Jag beställde ett Alsacevin med det tveksamma namnet Black Tie 2005 från producenten Les Vignerons de Pfaffenheim. Halvseriöst namn men helseriös slutprodukt! Med 60 % Pinot Gris och 40 % Riesling bjöd det här blekgula, klart skinande, vinet på en frisk doft av grapefrukt med inslag av päron. Smaken är fyllig och full av grapefrukt och kiwi med en utmärkt avvägd syra och en aningen kryddig eftersmak med inslag av granny smith-äpple. Jag ger vinet 7,5 poäng.
Pinot Gris är en av de ädla druvsorterna i Alsace och det är nog just där som den visar upp sig från sin bästa sida. Egentligen är det samma druva som den italienska Pinot Grigio, men eftersom de brukar behandlas ganska olika blir också resultaten avservärt olika. Från t.ex. Australien kan du hitta både viner med antingen Pinot Grigio eller Pinot Gris på etiketten, producenterna väljer helt enkelt beroende på vilken stil vinet har. Druvan är en mutation av Pinot Noir men heter istället för noir, gris (franska) eller grigio (italienska) som båda betyder grå och syftar till druvans färg. Om man tittar på druvorna ser de faktiskt snarare blå än gröna ut och vinerna kan ibland ha riktigt djupa färger. I Tyskland kallas druvan Grauburgunder och det är kanske det allra tydligaste namnet. Då reder vi nämligen ut både ursprung och färg på samma gång, grå från Bourgogne helt enkelt.
I Alsace blir vinerna stora och fylliga, nästan lite feta, med en blommig karaktär, inte sällan med viss restsötma. Tropiska frukter och honung är vanliga kännetecken och ofta kan man också hitta en lite kryddig ton som är aningen speciell för området. De är oftast halmgula till färgen och skiljer sig avsevärt från de bleka nästan spritsiga viner som i Italien buteljeras som Pinot Grigio. De italienska varianterna har kanske inte varit någon jättesuccé i Sverige men på många italienska exportmarknader är det de mest sålda italienska vinerna. Tyvärr lockas många producenter till att ta ut allt för stora skördar och resultatet blir enkla, operonsliga, mycket syrarika viner utan nämnvärd finess.
I julas drack jag ett alldeles utsökt vin av Pinot Gris från den biodynamiska producenten Domaine Bott-Geyl. Från en av Alsace 50 grand cru-gårdar kommer vinet Domine Bott-Geyle Furstentum Pinot Gris 2004. Det har en gyllengul färg och en stor generös, komplex doft av äpple, banan, päron, fläder och smörkola. Med en fyllig stor och halvtorr smak av banan, mogna äpplen och tropisk frukt tror jag att det kan charma de allra flesta. Jag föll pladask och gav vinet 9,5 poäng. Spring iväg till någon av vinkällarbutikerna och se om det finns någon flaska kvar.
Veckans låt är utan tvekan I'm feeling like a Monday but someday I'll be Saturday night med Bon Jovi. Det var flera år sedan jag lyssnade på den här låten tills häromdagen och jag kom plötsligt ihåg att den är riktigt bra. Skruva upp volymen ordentligt och skölj ned med en riktigt kall öl efter en bastu!
Ha en trevlig helg!
//
Lucas
Nämnda drycker:
(Använd länkarna för att komma till systembolagets infosidor)
Krušovice Černé [Ej tillgänglig på systembolaget]
Primátor Premium Dark [nr 1615] 13,10 kr - 330 ml
Primátor Premium Lager [nr 11515] 10,30 kr - 330 ml
Black Tie Pinot Gris Riesling 2005 [nr 81637 beställningssortimentet] 119 kr
Furstentum Pinot Gris 2004 [nr 97823] 289 kr
Showing posts with label Folköl. Show all posts
Showing posts with label Folköl. Show all posts
Wednesday, April 16, 2008
Thursday, March 20, 2008
Ekologiskt öl i påsk
Så var det dags för påsk! Det var ju nyss jul! Utbudet på julöl var nog större än någonsin i julas och nu till påsk vill flera av bryggerierna inte vara sämre. Fenomenet med säsongsöl har snabbt blivit populärt i Sverige och utan någon vidare historisk anknytning har det blivit ett lika självklart tillbehör till påsk som som ägg, sill och snaps. Påskölen har däremot lång historia i Danmark där man har gjort speciell Paaske-Brygd sedan början på 1900-talet. Jag hade tänkt prova igenom ett gäng påsköl men jag har åkt på en kanonförkylning och vet inte om jag skulle kunna känna skillnaden på mellanmjölk och whiskey så det har inte blivit av.
Förra veckan skrev jag ett längre stycke om Slottskällans bryggeri och deras påsköl Blåkulla var den enda jag hann prova. Den har vackert mörkt kopparröd färg med aningen gulaktig skumkrona. Doften är mycket brödig med lätt fruktiga inslag, den påminner om grovt lingonbröd. Där finns också en aningen bränd ton som påminner om sot. Smaken är mycket maltig men helt torr, det brända och det sotiga kommer igen i smaken och drar åt Vikarby knäckebröd , en viss träighet gör sig också påmind. Smaken är intressant och annorlunda men tyvärr är det ingen fullträff och jag ger den 6,0 poäng. Den är dock ganska låg i alkohol, bara 4,8 % vilket i jämförelse med många andra påsköl är ganska lite, och kan vara ett bra alternativ till den som inte vill dricka så starkt.
Ekologiskt vin har fått ett rejält uppsving det senaste året och det är med glädje som jag ser den utvecklingen fortsätta. Precis som många kvalitetsproducenter tror jag att det bästa vinet görs av plantor som får växa på naturlig väg genom att endast hjälpa naturen med dess egna medel. Ett beprövat knep är t.ex. att odla blom- och gräsväxter, framförallt klöver, mellan vinrankorna. Det binder kväve som plantorna kan utnyttja för att växa. Den här typen av växelbruk hjälper jorden att hålla sig frisk och behålla sin karaktär, något som många menar att kemiska gödnings- och bekämpningsmedel precis motverkar genom att bryta ner jordmånens särdrag, dess terroir.
Ekologiskt öl har tyvärr inte alls sett samma succé. I systembolagets ordinarie sortiment finns endast sex öl som är uttalat ekologiska. Dock vill jag framhålla att flera av dessa är riktigt bra! Oxford Gold från det brittiska bryggeriet Brakspear är en bra blonde ale med tydligt knäckig doft med inslag av citrus och aprikos. Smaken är fyllig med knäckiga toner som kombineras med en fruktighet som drar åt äpple. Beskan är bra och balanserad och den sitter kvar länge i en smak som annars är aningen kort. Totalt blir det 7,0 poäng. Brakspear gör även en mycket bra folköl som finns att få tag på i en del mataffärer. I typisk engelsk stil är Brakspear Bitter naturligt brygd till endast 3,4 % alkohol. Tummen upp för fler kvalitetsmärken i dagligvaruhandeln.
För att fira den lite längre ledigheten över påsk kan det väl passa utmärkt med en flaska Champagne, vilket de flesta dricker alldeles för sällan. I filmen Sideways, om några vinfantaster i Kalifornien, säger de att man måste inte spara en fin flaska vin till ett speciellt tillfälle. När man dricker en fin flaska vin så blir det ett speciellt tillfälle i sig. Det ligger en hel del i det för den som ger sig tid att njuta blir rikligt belönad. Nicolas Feuillatte Blanc de Blancs 2000 är en härligt fräsch champagne med blommig doft med inslag av äpplen. Smaken är fylld med gröna äpplen och nektariner och är en perfekt aperitif. 8,5 poäng får den av mig och är ett bra köp för sina knappt 300 kr.
I Champagne tillåts de tre druvorna Pinot Noir, Chardonnay och Pinot Meunier. Pinot Noir och Chardonnay är spridda runt hela jordklotet och odlas med framgång på många ställen medan Pinot Meunier inte odlas med nämnbar framgång någonstans utanför i Champagne. De har alla sina särdrag som bidrar till uppbyggnaden av en typisk Champagne. Chardonnay bidrar med blommighet och livlig syra. Pinot Noir står för frukten och och fylligheten medan Pinot Meunier ger en mer rustik stil med nästan jordiga toner. Dessa druvor får blandas helt fritt efter egen smak för att skapa önskad stil och de flesta standardchampagner innehåller alla tre sorterna. Blanc de Blancs däremot som rakt översatt betyder "vitt från vita" är gjord på enbart Chardonnay eftersom att det är den enda vita av de tre druvorna. Någon kanske undrar hur man kan göra vitt vin av röda druvor men det är inte så märkligt som det kanske kan låta. Färgen sitter i skalen och om skalen inte får ligga och dra, eller macerera som det heter på vinspråk, med druvmusten får det heller ingen färg.
När du hällt upp ett glas Nicolas Feuillatte Blanc de Blancs tycker jag att du ska sätta dig i en skön fåtölj och sätta på I'm looking through you från den gamla Beatlesskivan Rubber Soul. Mycket bättre blir det inte. Själv ska jag ta lite kvalitetstid med lite managementlitteratur inför en tenta nästa vecka.
Ha en jätteglad påsk och kom ihåg att ägg och vin kan vara svårkombinerat, välj öl! Systemet har öppet imorgon Påskafton om du glömt att handla.
Med vänlig hälsning
Lucas Spinnars
Omnämnda drycker:
Slottskällans Blåkulla Påsköl, [1293] 22,50 kr (500 ml)
Brakspear Oxford Gold, [nr 1533] 13,80 kr (330 ml)
Nicolas Feuillatte Blanc de Blancs 2000, [nr 7592] 295 kr (750 ml)
Intresserar du dig för fler ekologiska produkter? Läs om Tärnö Ekologiska Gin! Läs om Gripsholms Ekologiska Vodka! Eller kanske om ett vitt italenskt biodynamiskt vin, La Raja Gavi Pisé.
Förra veckan skrev jag ett längre stycke om Slottskällans bryggeri och deras påsköl Blåkulla var den enda jag hann prova. Den har vackert mörkt kopparröd färg med aningen gulaktig skumkrona. Doften är mycket brödig med lätt fruktiga inslag, den påminner om grovt lingonbröd. Där finns också en aningen bränd ton som påminner om sot. Smaken är mycket maltig men helt torr, det brända och det sotiga kommer igen i smaken och drar åt Vikarby knäckebröd , en viss träighet gör sig också påmind. Smaken är intressant och annorlunda men tyvärr är det ingen fullträff och jag ger den 6,0 poäng. Den är dock ganska låg i alkohol, bara 4,8 % vilket i jämförelse med många andra påsköl är ganska lite, och kan vara ett bra alternativ till den som inte vill dricka så starkt.
Ekologiskt vin har fått ett rejält uppsving det senaste året och det är med glädje som jag ser den utvecklingen fortsätta. Precis som många kvalitetsproducenter tror jag att det bästa vinet görs av plantor som får växa på naturlig väg genom att endast hjälpa naturen med dess egna medel. Ett beprövat knep är t.ex. att odla blom- och gräsväxter, framförallt klöver, mellan vinrankorna. Det binder kväve som plantorna kan utnyttja för att växa. Den här typen av växelbruk hjälper jorden att hålla sig frisk och behålla sin karaktär, något som många menar att kemiska gödnings- och bekämpningsmedel precis motverkar genom att bryta ner jordmånens särdrag, dess terroir.
Ekologiskt öl har tyvärr inte alls sett samma succé. I systembolagets ordinarie sortiment finns endast sex öl som är uttalat ekologiska. Dock vill jag framhålla att flera av dessa är riktigt bra! Oxford Gold från det brittiska bryggeriet Brakspear är en bra blonde ale med tydligt knäckig doft med inslag av citrus och aprikos. Smaken är fyllig med knäckiga toner som kombineras med en fruktighet som drar åt äpple. Beskan är bra och balanserad och den sitter kvar länge i en smak som annars är aningen kort. Totalt blir det 7,0 poäng. Brakspear gör även en mycket bra folköl som finns att få tag på i en del mataffärer. I typisk engelsk stil är Brakspear Bitter naturligt brygd till endast 3,4 % alkohol. Tummen upp för fler kvalitetsmärken i dagligvaruhandeln.
För att fira den lite längre ledigheten över påsk kan det väl passa utmärkt med en flaska Champagne, vilket de flesta dricker alldeles för sällan. I filmen Sideways, om några vinfantaster i Kalifornien, säger de att man måste inte spara en fin flaska vin till ett speciellt tillfälle. När man dricker en fin flaska vin så blir det ett speciellt tillfälle i sig. Det ligger en hel del i det för den som ger sig tid att njuta blir rikligt belönad. Nicolas Feuillatte Blanc de Blancs 2000 är en härligt fräsch champagne med blommig doft med inslag av äpplen. Smaken är fylld med gröna äpplen och nektariner och är en perfekt aperitif. 8,5 poäng får den av mig och är ett bra köp för sina knappt 300 kr.
I Champagne tillåts de tre druvorna Pinot Noir, Chardonnay och Pinot Meunier. Pinot Noir och Chardonnay är spridda runt hela jordklotet och odlas med framgång på många ställen medan Pinot Meunier inte odlas med nämnbar framgång någonstans utanför i Champagne. De har alla sina särdrag som bidrar till uppbyggnaden av en typisk Champagne. Chardonnay bidrar med blommighet och livlig syra. Pinot Noir står för frukten och och fylligheten medan Pinot Meunier ger en mer rustik stil med nästan jordiga toner. Dessa druvor får blandas helt fritt efter egen smak för att skapa önskad stil och de flesta standardchampagner innehåller alla tre sorterna. Blanc de Blancs däremot som rakt översatt betyder "vitt från vita" är gjord på enbart Chardonnay eftersom att det är den enda vita av de tre druvorna. Någon kanske undrar hur man kan göra vitt vin av röda druvor men det är inte så märkligt som det kanske kan låta. Färgen sitter i skalen och om skalen inte får ligga och dra, eller macerera som det heter på vinspråk, med druvmusten får det heller ingen färg.
När du hällt upp ett glas Nicolas Feuillatte Blanc de Blancs tycker jag att du ska sätta dig i en skön fåtölj och sätta på I'm looking through you från den gamla Beatlesskivan Rubber Soul. Mycket bättre blir det inte. Själv ska jag ta lite kvalitetstid med lite managementlitteratur inför en tenta nästa vecka.
Ha en jätteglad påsk och kom ihåg att ägg och vin kan vara svårkombinerat, välj öl! Systemet har öppet imorgon Påskafton om du glömt att handla.
Med vänlig hälsning
Lucas Spinnars
Omnämnda drycker:
Slottskällans Blåkulla Påsköl, [1293] 22,50 kr (500 ml)
Brakspear Oxford Gold, [nr 1533] 13,80 kr (330 ml)
Nicolas Feuillatte Blanc de Blancs 2000, [nr 7592] 295 kr (750 ml)
Intresserar du dig för fler ekologiska produkter? Läs om Tärnö Ekologiska Gin! Läs om Gripsholms Ekologiska Vodka! Eller kanske om ett vitt italenskt biodynamiskt vin, La Raja Gavi Pisé.
Subscribe to:
Posts (Atom)